BIODLING – TILLBAKA PÅ HALLANDSGÅRDEN

Posted on: May 1st, 2018 by ann-marie No Comments

 

Full koll

Full koll

Så snart jag stiger ur bilen slås jag av ljudet av den starka lärksången. Högt upp i skyn, jag kan inte se dem, sjunger fåglarna högt och klart. Så snart jag vänder mig om upptäcker jag också ett buskage med flera fågelholkar där småfåglarna pilar fram och tillbaka. Det doftar jord i den ljumma luften. Det har blivit vår.

 

Blivande fruktträdgård

Blivande fruktträdgård

Så, hur mår då bina och hur går det med den fortsatta verksamheten hos Kristina och hennes familj på gården i Halland? Det visar sig att planerna för verksamheten har börjat ta form och blivit allt mer precisa. Åkermarken framför gårdsbyggnaderna kommer snart att planteras med ett sammanlagt 60-tal äppel- och päronträd. Fruktträdens blommor blir en viktig foderkälla för bina som i sitt jobb med att samla nektar samtidigt utför det mödosamma momentet av pollinering av blommen så att det till slut blir frukt. För utan pollinering, ingen frukt. Det är svårt att inte komma och tänka på historien i romanen Binas historia av den norska författaren Maja Lunde (2015) där en av huvudpersonerna kör runt sina bikupor i en hel delstat i USA och hyr ut sina bin till fruktodlarna under pollineringstider. I samma roman beskrivs ett annat scenario. År 2098 finns det inga bin kvar på jorden och ingen tycks minnas dem heller. Däremot finns det många människor som lever kvar på den allt torftigare jorden och för att få mat så det räcker har människorna fått ta på sig binas roll. De handpollinerar varje liten blomma med hjälp av små penslar något som är ett oerhört krävande och svårt arbete. Blotta tanken…

 

Tussilago

Tussilago

Sälg

Sälg

Allt under mina reflektioner om boken jag läser, visar Kristina mig de olika fälten och växterna som är i blom just nu. För bara två veckor sedan snöade det, men nu verkar alla växter ha vaknat till liv. Sälgen blommar för fullt och när vi tittar närmare på bina som surrar runt kuporna har många av dem gula magar. Två av kuporna som fanns där när jag var på besök i december är nu borta eftersom två samhällen dog under vintern. Det verkade ha berott på brist på mat under den långa och kalla vintern vi haft i år. På fältet bakom huset ser vi hur vitklövern har börjat växa. Här kommer det längre fram på året att växa bovete, honungsfacelia och klöver, tre bifoderväxter som följer varandra. Hur ska då förberedelserna inför sådd gå till? Det ’vänligaste’ sättet att hantera jorden är inte att som förr plöja djupa fåror att så i, utan att försiktigt luckra upp det översta jordlagret med något lättare redskap än en plog.

Kristina berättar vidare om verksamheten och om ett nytt odlingsbidrag. Mark som används till växtodling med det enda målet att ge mat åt bin gynnar den biologiska mångfalden och klassas nu som mark i träda av Jordbruksverket. Trädan berättigar i sin tur till ekonomiskt stöd som gör det lättare att klara den ekonomiska biten av biodlingen. Kanske kan stödet leda till att fler intresserar sig för biodling!

 

Vitklöver

Vitklöver

I miljön som råder på gården kan alla insekter trivas, inte bara bin. Det märks på det rika fågellivet just här. Jag fortsätter att fascineras av all lärksång runt omkring oss och får också höra om hur spovar, fasaner och rapphöns har dykt upp allt oftare på fälten bredvid huset och hur lätena av fåglarna fyller luften allt mer. Det får mig att tänka på ännu något jag just läst, en artikel i Dagens Nyheter (2018-04-21) av Richard Swartz med den talande rubriken ” Ett liv utan fågelsång kan inte vara ett lyckligt liv”. Swartz pendlar i sina tankar om insektsdöd och olycka och jag undrar hur man bäst berättar om en möjlig katastrof för människorna. Ska vi använda oss av mjuka ord som ”lycklig” eller av ord med den krassa klangen som ”systemrelevant”? När jag åker hem från Kristinas biodling och hennes familj, är det nog mest de mjuka orden som dyker upp i mitt inre.

 

Vakna

Vakna

Activity

Leave a Reply